I tried to be chill but you´re so hot that I melted.

Idag har jag tagit det lugnt och försökt läsa på prov, har inte gått så ritkigt bra men jag ska läsa ett varv innan jag lägger mig ännu. Nu sitter jag och lyssnar på Jason Mraz, han är faktiskt bra. Såg även att han kommer att besöka Stockholm nästa år, det vore kul att se hon live. Jag blir på så gott humör av hans låtar, precis som Kate Nash.
Nu känns det dessutom som att den oro jag haft inom mig en tid börjat släppa, jag börjar bli mitt gamla jag igen. Men fortfarande känner jag nog en viss osäkerhet.

Imorgon är det fredag, skönt. Skulle vilja fara på ståupp till Fontana, men det kostar 15 euro och just nu är min ekonomi inte den bästa. Dessutom kan någon svara på varför alla kläder som är fina alltid är så dyra? mmh.
Skulle vilja ha någon slags svart klänning av spets, tror nog att jag skall ta mig en tur via stan imorgon och kolla läget.

På lördag har vi en väldigt viktig match, känns väldigt konstigt att inte kunna vara med, inte ha någon chans till att påverka slutresultatet, varken positivt eller negativt. Okej, visst jag kan hejja på mina lagkamrater från sidan av plan, men inte på plan. Känns konstigt och helt fel att vi är påväg att ramla ut från damernas liga till divison 1. Trodde faktiskt inte att det skulle kunna hända. Det började så bra men sedan kom alla skador och då brast de. Mitt lag har en väldigt svår uppgift framför sig, att vinna 2 följande matcher. Men ingenting är omöjligt.

Alternativ finns, och jag har kommit fram till ett som skulle passa mig perfekt. Jag tror det skulle fungera jätte bra. Trots att det blir någon helt annanstans, på en helt annan ort, med nya människor och nya upplevelser.

Känns väldigt tråkigt att både Rane, Ari och allra mest att Martina skall slut efter denhär säsongen. Jag har delat både skratt och tårar med dem.
Med Martina har jag talat om vad som helst och vi har kommit varandra väldigt nära och hon är en väldigt viktig vän. Tack till henne.
Rane har utvecklat mig som spelare till en mycket högre nivå. Men nu tror jag att det börjar vara dags att pröva mina vingar någon annanstans, men det känns rätt så konstigt och svårt, men det behövs om jag vill utvecklas ännu mer.

Dessutom utanför fotbollens värld har jag många härliga vänner, några ligger mig närmare hjärtat och några inte.
Att veta att man alltid har någon som lyser upp vägen när det mörknar känns bra och att veta att man aldrig är ensam fast det kanske ibland känns så.

Denhär låten har varit en favorit länge trots att den blivit sönderspelad. Den får mig att tänka på allt som jag gjort, upplevt och delat med människor detta år. Speciellt Martina är fascinerad över början: " I tried to be chill but you´re so hot that I melted." Jason Mraz - Im Your´s



Gonatt.