Cool modell, Glenys från Jimmy Choo.
Tänk att ha dem till ett par snygga stuprörs jeans..
torsdag 30 oktober 2008
Fancy shit!
Cool modell, Glenys från Jimmy Choo.
Tänk att ha dem till ett par snygga stuprörs jeans..
Dan före dan!
Imorgon åker jag ner med 9.22 tåget till Åbo, det blir fest för hela slanten hela helgen! Tent på måndag, jeij, de blir nog att läsa bra i tåget. morr
På bilden ser ni vilka jag och Anna skall vara utklädda till. Enkelt men kul, fick idéen av Becs o Sniku som va de på någon konvent under gymnasietiden. De va tider det! Syöta yöde.
Förresten så har jag äntligen inkaserat 350 euro av Kela, passade bra nu inför helgen!
Ha en riktig bra Halloween alla!
Kramar
tisdag 28 oktober 2008
Tisdag,tiistai,tuesday,mardi
Nu försöker jag reda upp i min överfulla, råddiga pärm. Usch vad jobbigt det är med slarviga mappar! Har också börjat kolla igenom examens del 1 efter som att den närmar sig med stormsteg. Det blir nog att ta sig i nacken nu och börja jobba och skriva på det nästa vecka, 1.11.2008 smäller det! Då har jag exakt en månad på mig att skriva ungefär 20 sidor på datorn om en massa ointressanta saker som lagar och annat crap. Skall försöka njuta av den sista lediga veckan, och på helgen blir det iallafall minst sagt njutning, jag lovar.
Nu borde jag läsa på min ledtent som jag har på torsdag och kolla igenom vad jag måste läsa till måndagens tent.
Jag fick min massage bänk idag, kul, nu känns det som att man kan börja göra någonting påriktigt! Vem vill ha massage, behöver frivilliga!
När jag är klar med mitt examens arbete då ska jag unna mig med shopping, tro mig! Kanske en tripp ner till huvudstaden eller vem vet kanske man hittar något från Vasas mega stora utbud, not.
Snygg tee från Monki!
De har fina kläder på Monki, synd bara att man måste åka ända till Stockholm får att kunna stiga in i butiken. http://www.monkigirl.se/#/collection/ <-- ta en titt.
Bonsoir
måndag 27 oktober 2008
Jag kräver ingen sömn, jag vrider mig på nålar.
Oh, I'm so lucky we get to inspire each other
Oh, I'm so glad we got together
My whole world was falling apart.
eller rättare sagt "My whole world is falling apart. Hur fan skall jag klara mig? De kommer att bli många tårar. Vem skall nu förgylla min vardag, vem skall nu vara det moraliska stödet, vem skall få mig att skratta så att tårarna sprutar, vem skall få mig att känna mig som hemma? ... Oh Fuck va ja hatar sånthär, det är som på film när man inte längre kan hålla tillbaka, man sitter och snyftar och känner hur tårarna rinner ner längs kinden. Ingen, ingen kommer att försvinna, alla kommer bara att avsluta detta kapittel och börja på ett nytt. Så är det och så kommer det att vara.
Idag har jag varit så duktig och börjat med mina pilates pass, de blev en timmes platt mage träning, det var tungt minsann. Hur mina magmuskler mår imorgon får man undra.. Imorgon skall jag dessutom ha gymnastik lektion för min klass, volleyboll står på temat. Kul och pirrit! Kom just hem från Daniel och Anders på min klass, vi kollade på den spanska skräckfilmen Rec, den var nog ganska läskig men jag hade förväntat mig mer av den. Vi pratade om en massa och skrattade så jag fick riktigt magknip. Kom att tänka på hur dåliga vissa människor anses vara bara för att de följer sitt hjärta och inte följer med strömmen. De får höra livet ut vilka dåliga människor de är och vad de egentligen har för problem. De andra äcklas av dem och kastar mörka blickar. Som tur har jag hört så mycket nu så jag kan inte förstå varför det skall vara så svårt att acceptera människors olikheter och val. Idioter e vi ändå alla!
Jag har tänkt och funderat mycket, har inte kommit underfunn med om jag valt med mitt hjärta. Det stör mig att jag aldrig vågade ta chansen då du fanns där. Men man brukar ju säga att allting har en mening. Så det är kanske meningen att jag skall vara här och du där eller skall jag tro på framtiden?
Om du var här, innuti och utanför, om du var här, idag, igår..
Jaa du Jocke Berg, du har så rätt så.
Oh, I'm so glad we got together
My whole world was falling apart.
eller rättare sagt "My whole world is falling apart. Hur fan skall jag klara mig? De kommer att bli många tårar. Vem skall nu förgylla min vardag, vem skall nu vara det moraliska stödet, vem skall få mig att skratta så att tårarna sprutar, vem skall få mig att känna mig som hemma? ... Oh Fuck va ja hatar sånthär, det är som på film när man inte längre kan hålla tillbaka, man sitter och snyftar och känner hur tårarna rinner ner längs kinden. Ingen, ingen kommer att försvinna, alla kommer bara att avsluta detta kapittel och börja på ett nytt. Så är det och så kommer det att vara.
Idag har jag varit så duktig och börjat med mina pilates pass, de blev en timmes platt mage träning, det var tungt minsann. Hur mina magmuskler mår imorgon får man undra.. Imorgon skall jag dessutom ha gymnastik lektion för min klass, volleyboll står på temat. Kul och pirrit! Kom just hem från Daniel och Anders på min klass, vi kollade på den spanska skräckfilmen Rec, den var nog ganska läskig men jag hade förväntat mig mer av den. Vi pratade om en massa och skrattade så jag fick riktigt magknip. Kom att tänka på hur dåliga vissa människor anses vara bara för att de följer sitt hjärta och inte följer med strömmen. De får höra livet ut vilka dåliga människor de är och vad de egentligen har för problem. De andra äcklas av dem och kastar mörka blickar. Som tur har jag hört så mycket nu så jag kan inte förstå varför det skall vara så svårt att acceptera människors olikheter och val. Idioter e vi ändå alla!
Jag har tänkt och funderat mycket, har inte kommit underfunn med om jag valt med mitt hjärta. Det stör mig att jag aldrig vågade ta chansen då du fanns där. Men man brukar ju säga att allting har en mening. Så det är kanske meningen att jag skall vara här och du där eller skall jag tro på framtiden?
Om du var här, innuti och utanför, om du var här, idag, igår..
Jaa du Jocke Berg, du har så rätt så.
torsdag 23 oktober 2008
Bonsoir
Efter en rätt så lugn dag är jag nu tillbaka i Vörå. Sovde till typ 13, låg framför tv:n och sen tog jag ett varv via stan och röda korset loppiset. Hittade en riktit cool väska och en grå fodral klänning = 2 euro
Imorgon är det fredag, då blir de tatueringsbeställning minsann! De blir en bra dag tror jag. Borde hinna titta igenom massageteori delen också, eftersom att ja har prov på måndag.
Nu har jag lånat en dvd av Sara, platt mage med pilates, gud vad här skall börja tränas! Nu är det slut med latandet. Eftersom att mitt knä också börjat ge med sig så kan jag snart börja fara ut och jogga, skönt. Fan vad sjukt det är, när man är i skick och skulle kunna springa hur mycket som helst så vill man helst inte röra sig en meter ens. Men då man absolut inte får så bara kliar det i fötterna och man skulle bara vilja springa.
Glad är jag också för att du svarade och verkade bry dig om mig, tack.
Nati nati
Imorgon är det fredag, då blir de tatueringsbeställning minsann! De blir en bra dag tror jag. Borde hinna titta igenom massageteori delen också, eftersom att ja har prov på måndag.
Nu har jag lånat en dvd av Sara, platt mage med pilates, gud vad här skall börja tränas! Nu är det slut med latandet. Eftersom att mitt knä också börjat ge med sig så kan jag snart börja fara ut och jogga, skönt. Fan vad sjukt det är, när man är i skick och skulle kunna springa hur mycket som helst så vill man helst inte röra sig en meter ens. Men då man absolut inte får så bara kliar det i fötterna och man skulle bara vilja springa.
Glad är jag också för att du svarade och verkade bry dig om mig, tack.
Nati nati
måndag 20 oktober 2008
Om jag bara skulle förstå vad du tänker nu.
Nu skall jag inte tänka eller kontakta dig på 3 veckor. Om du har nått du vill säga får du höra av dig. Jag har nu försökt, och vill du inte svara så kan jag inte göra någonting åt det. Om det är den lilla grodan blir jag arg!
Punkt slut.
Punkt slut.
söndag 19 oktober 2008
What a end
Nu är höstovet slut och imorgon är man tillbaka i det verkliga livet. Det har varit ett ganska lugnt men också händelserikt lov.
Fredag tog jag det lugnt, såg på idol, var med Soffi och Mimmi ute och körde och sedan blev det en sväng via Beirat, Albrims och Flamurs nya lägenhet. Blev en sen kväll, kom hem typ klockan 1.30 och innan jag lagt mig till sängs så var klockan 2.
När min väckarklocka ringde 6.00 på lördagsmorgonen var jag egentligen inte alls trött för jag visste att jag skulle till Helsingfors på vår sista match och dessutom träffa Pia på stan, kanske hinna ett varv via Gina Tricot och fara till baren med Soffi.
Det blev en ritktig bra dag trots 8-1! förlusten mot Hjk. Okej, visst, alla ville att matchen skulle ta slut så fort som möjligt. Det var riktigt kul att träffa Pia på stan dessutom shoppade jag 2 klänningar, 1 tröjja, 1 halsduk och en pengbörs.
När jag gick där ensam i Helsingfors och lyssnade på Veronica Maggio visste jag att här kommer jag att trivas, här skall jag bo. Känns skönt att det kändes så positivt eftersom att det är en möjlighet att jag skulle börja på Arcada till fysioterapeut nästa år, om jag slipper in.
Hemvägen med bussen var kul trots att det blev lite strul på slutet, men jag tror vi redde upp det och vi var båda överrens om att det inte kommer att påverka vår relation. Du sa att vår relation är någonting unikt, och vi var båda överrens om att höjdpunkten på hela säsongen var när du och jag satt där i gungan och pratade om allt mellan himmel och jord. Du vet att jag tycker om dig och jag vet att du tycker om mig. Därför kommer inte denna groda påverka någonting. Jag hoppas att du inte tänker på saken längre för jag har sagt åt dig att inte göra det.
Kändes bra att även få berätta om mina "planer" inför nästa år och som vanligt lyssnade du och förstod precis hur jag tänkte och kände.
Om en månad träffas vi alla igen, och det är den sista gemensamma stund tillsammans i fotbolls sammanhang.
Kram
Fredag tog jag det lugnt, såg på idol, var med Soffi och Mimmi ute och körde och sedan blev det en sväng via Beirat, Albrims och Flamurs nya lägenhet. Blev en sen kväll, kom hem typ klockan 1.30 och innan jag lagt mig till sängs så var klockan 2.
När min väckarklocka ringde 6.00 på lördagsmorgonen var jag egentligen inte alls trött för jag visste att jag skulle till Helsingfors på vår sista match och dessutom träffa Pia på stan, kanske hinna ett varv via Gina Tricot och fara till baren med Soffi.
Det blev en ritktig bra dag trots 8-1! förlusten mot Hjk. Okej, visst, alla ville att matchen skulle ta slut så fort som möjligt. Det var riktigt kul att träffa Pia på stan dessutom shoppade jag 2 klänningar, 1 tröjja, 1 halsduk och en pengbörs.
När jag gick där ensam i Helsingfors och lyssnade på Veronica Maggio visste jag att här kommer jag att trivas, här skall jag bo. Känns skönt att det kändes så positivt eftersom att det är en möjlighet att jag skulle börja på Arcada till fysioterapeut nästa år, om jag slipper in.
Hemvägen med bussen var kul trots att det blev lite strul på slutet, men jag tror vi redde upp det och vi var båda överrens om att det inte kommer att påverka vår relation. Du sa att vår relation är någonting unikt, och vi var båda överrens om att höjdpunkten på hela säsongen var när du och jag satt där i gungan och pratade om allt mellan himmel och jord. Du vet att jag tycker om dig och jag vet att du tycker om mig. Därför kommer inte denna groda påverka någonting. Jag hoppas att du inte tänker på saken längre för jag har sagt åt dig att inte göra det.
Kändes bra att även få berätta om mina "planer" inför nästa år och som vanligt lyssnade du och förstod precis hur jag tänkte och kände.
Om en månad träffas vi alla igen, och det är den sista gemensamma stund tillsammans i fotbolls sammanhang.
Kram
torsdag 16 oktober 2008
My heart is all over the world tonight
Nu sitter jag här i mitt rum, "firar" höstlov, lyssnar på Chris Brown och funderar på livet. Vet egentligen inte vad jag skall skriva, Soffi var är för nån timme sen och vi såg på en film, Garden state, den var riktigt bra.
Om jag just nu skulle förstå mina känslor och mina tankar. Men om jag ändå skulle förstå skulle jag aldrig kunna acceptera det. Det är nog bara en fas.
Tänk om alla skulle få vara lyckliga, inte ha problem, inte behöva gråta sig till sömns eller känna sig sämst i världen. Men det är väl bara möjligt i himmlen eller?
Ibland känns det som att ingen här i världen klarar av eller förstår sig på att man måste ta vara på varandra...
Nåja, imorgon skall jag fara till stan, jag skall fara in och försöka få tid beställt till Valhalla så att jag får min tatuering fixad ^^
Skall även på fysioterapi och höra vad de har att säga om mitt knä.. hoppas hoppas att allt skall bli bra.
Förresten jag kom på vilken sång jag har suttit och nynnat på, With you med Chris Brown såklart! smarta jag..
Om jag just nu skulle förstå mina känslor och mina tankar. Men om jag ändå skulle förstå skulle jag aldrig kunna acceptera det. Det är nog bara en fas.
Tänk om alla skulle få vara lyckliga, inte ha problem, inte behöva gråta sig till sömns eller känna sig sämst i världen. Men det är väl bara möjligt i himmlen eller?
Ibland känns det som att ingen här i världen klarar av eller förstår sig på att man måste ta vara på varandra...
Nåja, imorgon skall jag fara till stan, jag skall fara in och försöka få tid beställt till Valhalla så att jag får min tatuering fixad ^^
Skall även på fysioterapi och höra vad de har att säga om mitt knä.. hoppas hoppas att allt skall bli bra.
Förresten jag kom på vilken sång jag har suttit och nynnat på, With you med Chris Brown såklart! smarta jag..
tisdag 14 oktober 2008
knäproblem,trivselkväll,bahama och fotboll
fan man kan hata dessa knä problem.. Varför ska de bara krångla nu? ÅÅh ja orkar int med någo sånt här nu.. suck.
Jovvist då känd jag mig så nöjd då jag hade tränat mitt knä en stund och till och med klarade av att hoppa hopprep. Skakade lite på båda benen och då brakade till och skärd till så jag trodde jag skulle dö. Och nu är det sjukt och stelt.
Nu börjar jag få en känsla inom mig som säger att något nog inte står riktigt rätt till, borde fara på magnetröntgen igen men då går det igen 600 euro och innan jag får det tillbaka av Kela vet man inte. Morr
Kvällen har annars varit riktigt trevlig, vi hade trivsel kväll här hos mig och Sara med några från klassen. Tömde några burkar kulta lonkero och såg när Finlands U-21 vann över Österrike! JEIJ
Imorgon har jag bara skoldag till 11.00 sedan börjar mitt höstlov. Det skall minsann bli skönt! Tänkte kanske åka ett varv till Lappfjärd och hälsa på mommo och de andra. På lördag blir det en tripp ner till Helsingfors, Fc Sport - Hjk.
Sista bussresan, känns så sorgligt så att jag skulle kunna börja gråta. Men jag skall försöka få det bästa ur det, prata minnen, diskutera kommande säsong osv.
Usch, det är först nu man börjar förstå hur nära "slutet" vi är, och det är först nu som man förstår vad man kommer att börja sakna. Det har varit en del av ens vardag i snart 3 år och man har aldrig riktigt förstått hur viktigt och älskvärt det är.
Minns redan förra året när Martina och Ari skulle sluta vilken stor klump i halsen det blev. Snart skall vi skiljas och lämna varandra och denhär gången kommer ingen att komma tillbaka.
Som du en gång tidigare sagt att du hoppas att vi förblir goda vänner och att vi inte blir avundsjuka på varandra. Förstod egentligen aldrig vad du menade med att vi skulle bli avundsjuka på varandra? Men jag vet att vi kommer att vara vänner livet ut, för du har en viktig plats i mitt hjärta, och jag vet att jag har det i ditt också. Du är verkligen inte den personen man glömmer i första taget.
Jag har alltid funderat om fotbollen faktiskt ger mig så mycket som jag offrar och har offrat. Och det gör den verkligen. Jag tror faktiskt inte att en person som inte sysslar med idrott och upplevt framgång förstår vilken glädje man upplever. Det är på ett plan som inte går att beskrivas. Visst är motgångar jobbiga men det är ändå framgångarna man kommer ihåg. Jag tror jag aldrig har kännt mig så lycklig i hela mitt liv som då vi för 2 år sedan vann Fm-guld och då vi förra året vann Fc United 3-0 och jag fick göra två mål. De kallar jag livskvalitée.
Därför blir jag så irriterade på dem som tycker att jag borde sluta med fotbollen för att hinna göra annat. Men dom vet inte vilka lyckorus de missar. lällälläää
Jag kan inte säga annat än att jag älskar fotboll.
Punkt slut.
Jovvist då känd jag mig så nöjd då jag hade tränat mitt knä en stund och till och med klarade av att hoppa hopprep. Skakade lite på båda benen och då brakade till och skärd till så jag trodde jag skulle dö. Och nu är det sjukt och stelt.
Nu börjar jag få en känsla inom mig som säger att något nog inte står riktigt rätt till, borde fara på magnetröntgen igen men då går det igen 600 euro och innan jag får det tillbaka av Kela vet man inte. Morr
Kvällen har annars varit riktigt trevlig, vi hade trivsel kväll här hos mig och Sara med några från klassen. Tömde några burkar kulta lonkero och såg när Finlands U-21 vann över Österrike! JEIJ
Imorgon har jag bara skoldag till 11.00 sedan börjar mitt höstlov. Det skall minsann bli skönt! Tänkte kanske åka ett varv till Lappfjärd och hälsa på mommo och de andra. På lördag blir det en tripp ner till Helsingfors, Fc Sport - Hjk.
Sista bussresan, känns så sorgligt så att jag skulle kunna börja gråta. Men jag skall försöka få det bästa ur det, prata minnen, diskutera kommande säsong osv.
Usch, det är först nu man börjar förstå hur nära "slutet" vi är, och det är först nu som man förstår vad man kommer att börja sakna. Det har varit en del av ens vardag i snart 3 år och man har aldrig riktigt förstått hur viktigt och älskvärt det är.
Minns redan förra året när Martina och Ari skulle sluta vilken stor klump i halsen det blev. Snart skall vi skiljas och lämna varandra och denhär gången kommer ingen att komma tillbaka.
Som du en gång tidigare sagt att du hoppas att vi förblir goda vänner och att vi inte blir avundsjuka på varandra. Förstod egentligen aldrig vad du menade med att vi skulle bli avundsjuka på varandra? Men jag vet att vi kommer att vara vänner livet ut, för du har en viktig plats i mitt hjärta, och jag vet att jag har det i ditt också. Du är verkligen inte den personen man glömmer i första taget.
Jag har alltid funderat om fotbollen faktiskt ger mig så mycket som jag offrar och har offrat. Och det gör den verkligen. Jag tror faktiskt inte att en person som inte sysslar med idrott och upplevt framgång förstår vilken glädje man upplever. Det är på ett plan som inte går att beskrivas. Visst är motgångar jobbiga men det är ändå framgångarna man kommer ihåg. Jag tror jag aldrig har kännt mig så lycklig i hela mitt liv som då vi för 2 år sedan vann Fm-guld och då vi förra året vann Fc United 3-0 och jag fick göra två mål. De kallar jag livskvalitée.
Därför blir jag så irriterade på dem som tycker att jag borde sluta med fotbollen för att hinna göra annat. Men dom vet inte vilka lyckorus de missar. lällälläää
Jag kan inte säga annat än att jag älskar fotboll.
Punkt slut.
måndag 13 oktober 2008
Tisdag
2 veckor kvar tills jag för börja "träna" eller iallfall börja på försiktigt. Det blir kul. Idag har jag vattenlöpt och varit på gymmet.
Imorgon har jag osteologi prov och skall snart läsa något varv till, men börjar nog kunna det ganska bra.
Om det nu kommer att bli som jag har tänkt mig blir det nog mycket tidsplanering och prioritering.. det känns vemodigt men samtidigt väldigt spännande.
Klumpen i halsen är större nu när jag vet att de troligtvis kommer att bli ett helt annat år än vad jag hade trott..
Yes torsdag och fredag har jag ingen skola för då har vi höstlov, jippii!
Imorgon har jag osteologi prov och skall snart läsa något varv till, men börjar nog kunna det ganska bra.
Om det nu kommer att bli som jag har tänkt mig blir det nog mycket tidsplanering och prioritering.. det känns vemodigt men samtidigt väldigt spännande.
Klumpen i halsen är större nu när jag vet att de troligtvis kommer att bli ett helt annat år än vad jag hade trott..
Yes torsdag och fredag har jag ingen skola för då har vi höstlov, jippii!
torsdag 9 oktober 2008
I tried to be chill but you´re so hot that I melted.
Idag har jag tagit det lugnt och försökt läsa på prov, har inte gått så ritkigt bra men jag ska läsa ett varv innan jag lägger mig ännu. Nu sitter jag och lyssnar på Jason Mraz, han är faktiskt bra. Såg även att han kommer att besöka Stockholm nästa år, det vore kul att se hon live. Jag blir på så gott humör av hans låtar, precis som Kate Nash.
Nu känns det dessutom som att den oro jag haft inom mig en tid börjat släppa, jag börjar bli mitt gamla jag igen. Men fortfarande känner jag nog en viss osäkerhet.
Imorgon är det fredag, skönt. Skulle vilja fara på ståupp till Fontana, men det kostar 15 euro och just nu är min ekonomi inte den bästa. Dessutom kan någon svara på varför alla kläder som är fina alltid är så dyra? mmh.
Skulle vilja ha någon slags svart klänning av spets, tror nog att jag skall ta mig en tur via stan imorgon och kolla läget.
På lördag har vi en väldigt viktig match, känns väldigt konstigt att inte kunna vara med, inte ha någon chans till att påverka slutresultatet, varken positivt eller negativt. Okej, visst jag kan hejja på mina lagkamrater från sidan av plan, men inte på plan. Känns konstigt och helt fel att vi är påväg att ramla ut från damernas liga till divison 1. Trodde faktiskt inte att det skulle kunna hända. Det började så bra men sedan kom alla skador och då brast de. Mitt lag har en väldigt svår uppgift framför sig, att vinna 2 följande matcher. Men ingenting är omöjligt.
Alternativ finns, och jag har kommit fram till ett som skulle passa mig perfekt. Jag tror det skulle fungera jätte bra. Trots att det blir någon helt annanstans, på en helt annan ort, med nya människor och nya upplevelser.
Känns väldigt tråkigt att både Rane, Ari och allra mest att Martina skall slut efter denhär säsongen. Jag har delat både skratt och tårar med dem.
Med Martina har jag talat om vad som helst och vi har kommit varandra väldigt nära och hon är en väldigt viktig vän. Tack till henne.
Rane har utvecklat mig som spelare till en mycket högre nivå. Men nu tror jag att det börjar vara dags att pröva mina vingar någon annanstans, men det känns rätt så konstigt och svårt, men det behövs om jag vill utvecklas ännu mer.
Dessutom utanför fotbollens värld har jag många härliga vänner, några ligger mig närmare hjärtat och några inte.
Att veta att man alltid har någon som lyser upp vägen när det mörknar känns bra och att veta att man aldrig är ensam fast det kanske ibland känns så.
Denhär låten har varit en favorit länge trots att den blivit sönderspelad. Den får mig att tänka på allt som jag gjort, upplevt och delat med människor detta år. Speciellt Martina är fascinerad över början: " I tried to be chill but you´re so hot that I melted." Jason Mraz - Im Your´s
Gonatt.
Nu känns det dessutom som att den oro jag haft inom mig en tid börjat släppa, jag börjar bli mitt gamla jag igen. Men fortfarande känner jag nog en viss osäkerhet.
Imorgon är det fredag, skönt. Skulle vilja fara på ståupp till Fontana, men det kostar 15 euro och just nu är min ekonomi inte den bästa. Dessutom kan någon svara på varför alla kläder som är fina alltid är så dyra? mmh.
Skulle vilja ha någon slags svart klänning av spets, tror nog att jag skall ta mig en tur via stan imorgon och kolla läget.
På lördag har vi en väldigt viktig match, känns väldigt konstigt att inte kunna vara med, inte ha någon chans till att påverka slutresultatet, varken positivt eller negativt. Okej, visst jag kan hejja på mina lagkamrater från sidan av plan, men inte på plan. Känns konstigt och helt fel att vi är påväg att ramla ut från damernas liga till divison 1. Trodde faktiskt inte att det skulle kunna hända. Det började så bra men sedan kom alla skador och då brast de. Mitt lag har en väldigt svår uppgift framför sig, att vinna 2 följande matcher. Men ingenting är omöjligt.
Alternativ finns, och jag har kommit fram till ett som skulle passa mig perfekt. Jag tror det skulle fungera jätte bra. Trots att det blir någon helt annanstans, på en helt annan ort, med nya människor och nya upplevelser.
Känns väldigt tråkigt att både Rane, Ari och allra mest att Martina skall slut efter denhär säsongen. Jag har delat både skratt och tårar med dem.
Med Martina har jag talat om vad som helst och vi har kommit varandra väldigt nära och hon är en väldigt viktig vän. Tack till henne.
Rane har utvecklat mig som spelare till en mycket högre nivå. Men nu tror jag att det börjar vara dags att pröva mina vingar någon annanstans, men det känns rätt så konstigt och svårt, men det behövs om jag vill utvecklas ännu mer.
Dessutom utanför fotbollens värld har jag många härliga vänner, några ligger mig närmare hjärtat och några inte.
Att veta att man alltid har någon som lyser upp vägen när det mörknar känns bra och att veta att man aldrig är ensam fast det kanske ibland känns så.
Denhär låten har varit en favorit länge trots att den blivit sönderspelad. Den får mig att tänka på allt som jag gjort, upplevt och delat med människor detta år. Speciellt Martina är fascinerad över början: " I tried to be chill but you´re so hot that I melted." Jason Mraz - Im Your´s
Gonatt.
onsdag 8 oktober 2008
life is life.
Efter en lång dag har jag äntligen kommit hem till karelskagatan. Idag har jag faktiskt hunnit göra mycket och lite till. Skoldagen var sig lik, förutom att vi fick våra fucking praktik platser, och mina va ju helt skit.. men nåjaa, orka bry sig! Efter skolan for jag en stund till Kvevlax, hämtade mina kusiner från dagis. Tim sken upp som solen då han såg mig och kom springandes och hoppade i min famn och rörde med sin näsa vid min, han är bara för söt, och Tias också, men han har de inte så lätt.
På hemvägen fick jag dessutom ett väldigt uppiggande meddelande från optiset: Dina glasögon har kommit! Jippii.. Hämtade dem direkt,och jag gillar dem verkligen fast det nu i början är ovant. Klockan 17.15 hade ja kommit mej till Tropiclandia, vi simmade och åt med klassen. Det var kul!
Bättre slut på kvällen skulle jag väl inte ha fått, jag och Soffi var till Amarillo på en Newcastle..nami nami, aaale. Nu börjar jag bli trött, gonatt.
På hemvägen fick jag dessutom ett väldigt uppiggande meddelande från optiset: Dina glasögon har kommit! Jippii.. Hämtade dem direkt,och jag gillar dem verkligen fast det nu i början är ovant. Klockan 17.15 hade ja kommit mej till Tropiclandia, vi simmade och åt med klassen. Det var kul!
Bättre slut på kvällen skulle jag väl inte ha fått, jag och Soffi var till Amarillo på en Newcastle..nami nami, aaale. Nu börjar jag bli trött, gonatt.
tisdag 7 oktober 2008
Helt galen, galen i dig
Nu sitter jag här med Mimmi i min lägenhet i Vörå och lyssnar på Thomas Ledin och läser Solo. Vi pratar om studielivet, inkommande sitzer, stockholm och gina tricot.
Stockholm i mitt hjärta! Jag vill nog hinna på det årliga stockholm besöket innan jul, hoppas att ekonomin skulle bli i skick så jag snart kan fara. Åtminstone borde jag få resa och boende gratis, eftersom pappa får poäng när han reser från jobbet.
Jag gillar hösten för då får man börja klä sig i varma mysiga stickatröjjor, tända ljus och virra en halsduk runt sig.
Världens sötaste plagg från Monki
Stockholm i mitt hjärta! Jag vill nog hinna på det årliga stockholm besöket innan jul, hoppas att ekonomin skulle bli i skick så jag snart kan fara. Åtminstone borde jag få resa och boende gratis, eftersom pappa får poäng när han reser från jobbet.
Jag gillar hösten för då får man börja klä sig i varma mysiga stickatröjjor, tända ljus och virra en halsduk runt sig.
Världens sötaste plagg från Monki
måndag 6 oktober 2008
Dagens bästa
Stort tack till min kära vän Sofia som fixade min blogg design! Puss på dig.
Här har ni hennes blogg : http://yemkela.blogspot.com
Denhär låten brukar vi lyssna på och sjunga med till :
Rodeo baby!
Idag har jag varit en trött själ, lite fnissig och råddig. Jag märkte idag att jag borde gå och sova tidigare för annars orkar jag inte koncentrera mig på alla anatomi och annat crap i skolan.
Satte just in curry kyckling i ungen, ikväll är jag ensam i min 64 kvadrats lägenhet, skönt, trots att det vore kul med lite sällskap från världen utifrån.
Helgen var ganska lyckad, men ändå rätt lugn. Så lugn så man inte fattat att man fyllt 19 år.
Träffade han igen, men nu förstår jag inte hur det skall fortsätta, för de kan ju inte sluta på samma sätt igen och börja om när vi ser varann igen. Nej.
Dessutom fick jag en extra puss.
Ikväll skall jag försöka ägna mig åt lite läxor och kanske börja läsa till den inkommande tenten.
Jag ska äta morötter, se på Anna Pihl och lyssna på Lily Allen. Det blir bra.
Satte just in curry kyckling i ungen, ikväll är jag ensam i min 64 kvadrats lägenhet, skönt, trots att det vore kul med lite sällskap från världen utifrån.
Helgen var ganska lyckad, men ändå rätt lugn. Så lugn så man inte fattat att man fyllt 19 år.
Träffade han igen, men nu förstår jag inte hur det skall fortsätta, för de kan ju inte sluta på samma sätt igen och börja om när vi ser varann igen. Nej.
Dessutom fick jag en extra puss.
Ikväll skall jag försöka ägna mig åt lite läxor och kanske börja läsa till den inkommande tenten.
Jag ska äta morötter, se på Anna Pihl och lyssna på Lily Allen. Det blir bra.
torsdag 2 oktober 2008
I don´t know what´s right and what´s real anymore
Gokväll..
Kom just fram till att det snart bara är ett dygn kvar tills jag fyller 19 år. Känner mig varken glad eller förväntansfull. Har faktiskt inga förväntingar, har inte ens önskat mig någonting, har knappt ens lust att fira. På sista tiden har de kännts som om att jag inte har några förväntningar, inga mål och framfört allt ingen fucking aning.
Dagarna bara går, jag får inget ut av det. Kan inte träna för att jag har skadat mitt knä, jag kan inte göra något på kvällarna för att jag under veckan bor i Vörå, och här är allting trist och tråkigt. Jag sitter på datorn och gör ingenting.
Jag har alltid nästan varit säker på vem jag är, vad jag vill med mitt liv och så vidare.. Men nu känns allt helt fel. Jag har denhär känslan av att någonting är fel fast jag inte vet vad det är. Samtidigt blir jag mer och mer osäker på vem jag är. Borde kanske gråta och se om det skulle kännas bättre?
Att jag dessutom inte kunde eller vågade ta steget mot dig gör mig arg, för nu är allt förstört och det kan jag bara skylla på mig själv. Varför kan jag bara inte våga och ge det ett försök?
Dessutom blir jag så frustrerad på detta år som haft så mycke motgångar, nu väntar jag på 2009 och hoppas på det bästa.
Kom just fram till att det snart bara är ett dygn kvar tills jag fyller 19 år. Känner mig varken glad eller förväntansfull. Har faktiskt inga förväntingar, har inte ens önskat mig någonting, har knappt ens lust att fira. På sista tiden har de kännts som om att jag inte har några förväntningar, inga mål och framfört allt ingen fucking aning.
Dagarna bara går, jag får inget ut av det. Kan inte träna för att jag har skadat mitt knä, jag kan inte göra något på kvällarna för att jag under veckan bor i Vörå, och här är allting trist och tråkigt. Jag sitter på datorn och gör ingenting.
Jag har alltid nästan varit säker på vem jag är, vad jag vill med mitt liv och så vidare.. Men nu känns allt helt fel. Jag har denhär känslan av att någonting är fel fast jag inte vet vad det är. Samtidigt blir jag mer och mer osäker på vem jag är. Borde kanske gråta och se om det skulle kännas bättre?
Att jag dessutom inte kunde eller vågade ta steget mot dig gör mig arg, för nu är allt förstört och det kan jag bara skylla på mig själv. Varför kan jag bara inte våga och ge det ett försök?
Dessutom blir jag så frustrerad på detta år som haft så mycke motgångar, nu väntar jag på 2009 och hoppas på det bästa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
